Svenska

<p>Filosofi i den islamiska världen är tredje delen i Peter Adamsons bokserie En filosofihistoria utan luckor , baserad på hans populära podcast med samma namn. Här täcks filosofin på det islamiska området från äldsta tider fram till 2000-talet, med uppmärksammande av såväl muslimska som judiska och kristna tänkare, från de arabiska kärnländerna till Andalusien i väster och Indien i öster. Tänkandet i den islamiska världen spelade en viktig roll i förmedlingen av antikens filosofiska och vetenskapliga arv till Europa, men som Adamson visar med många exempel utgör det också en rik och fascinerande idévärld i sig, med originella bidrag inom såväl metafysik och kunskapsteori som etik och religionsfilosofi. </p><p>De två första delarna i serien, om filosofin i den grekiska och romerska antikens värld, utkommer inom kort. Denna del kan läsas oberoende av de övriga. </p><p>Peter Adamson är professor i senantik och arabisk filosofi vid Ludwig-Maximilians universitet i München. Han har publicerat flera böcker och många artiklar i vetenskapliga tidskrifter om arabisk filosofi.</p>

<p><i>Filosofi i den hellenistiska och romerska världen</i> är andra delen i Peter Adamsons bokserie En filosofihistoria utan luckor . I denna volym följer vi filosofins utveckling i Medelhavsområdet under närmare tusen år, från 300-talet f.Kr. fram till 500-talet e.Kr., från de grekisktalande områdena i öst till det romerska riket under kejsartid. </p><p>Den hellenistiska och romerska filosofin präglas av en ökad inriktning på etik med fokus på frågan om människans möjligheter att uppnå ett lyckligt och bekymmersfritt liv. Den frågan besvaras på olika sätt av kyniker, epikuréer och stoiker, som alla gör anspråk på att förvalta arvet efter Sokrates. De utmanas av den pyrrhonska skepticismen, som försöker uppnå samma mål sinnesfrid genom att ifrågasätta möjligheten att veta någonting alls. Mot denna bakgrund växer nyplatonismen fram med Plotinos som främste representant, vars religiöst färgade platonska metafysik kommer att påverka filosofin under mer än tusen år. Efterhand som kristendomen vinner fotfäste i romarriket går även den i dialog med antikens filosofiska tradition, från de tidiga grekiska och romerska kyrkofäderna till Augustinus och Boethius under senantiken. </p><p>Peter Adamson är professor i senantik och arabisk filosofi vid Ludwig-Maximilians universitet i München, och en av vår tids främsta filosofihistoriker. </p>

I <i>Skaparens hemlighet</i>, <i>(The Mind of the Maker)</i> ger oss den slagfärdiga och humoristiska deckarförfattarinnan och kulturkritikern Dorothy Sayers en ny inblick i skapande.<br/><br/>Sayers menar att det finns tydliga paralleller mellan Guds skapande och den kreativa processen hos människan. Som Guds avbilder och kreativa varelser är människan därmed lika Gud och något av hans hemlighet kan bli uppenbart i vårt eget skapande. Hon utforskar här Gud, treenigheten och den fria viljan på ett nytt sätt.<br/><br/>Dorothy Sayers var nära vän med C S Lewis och J R R Tolkien, och det känner man när man läser denna klassiska bok.<br/><br/>"Dorothy L. Sayers kom att utveckla deckargenren långt utöver själva deckargåtan med målande miljöbeskrivningar, psykologiska studier, diskussioner om moral, och inte minst till invecklade kärleksromaner."<br/>Aina Gustafsson, Ersboda bibliotek<br/><br/>Dorothy Sayers (1893-1957) var en engelsk kulturpersonlighet som kanske mest är känd som skapare av den engelska detektiven Lord Peter Wimsey. Men hon var även kulturkritiker, dramaförfattare och, som den här boken visar, teolog.

<i>Djupt inom oss alla finns ett själens underbara tempel, ett heligt rum, ett gudomligt centrum, en talandes röst, ett ljus som vi alltid kan återvända till. Evigheten står vid vårt hjärta och vill tränga in i vårt tidssplittrade liv.</i><br/><br/>Så inleder Thomas Kelly sin klassiska bok Det inre ljuset. Det är en bok om hjärtats gemenskap med Gud och om Andens närhet i våra liv. Ett stort antal kristna läsare och tänkare har hämtat stor inspiration och näring ur denna källa.<br/><br/>Detta är en angelägen klassiker och den är en naturlig del i den klassikerserie inom andlig vägledning och spiritualitet som Libris börjat utge.<br/><br/>"Det finns några få - mycket få - stora andliga böcker - och detta är en som jag kan rekommendera tillsammans med de allra främsta klassikerna."<br/>Rufus Jones<br/><br/>Thomas Kelly, (1893-1941) utbildades vid Haverford och Harvard fick rykte om sig att vara en stor begåvning. Han innehade två betydelsefulla tjänster redan som ung: bland tyska fångar år 1917-1918 och som pastor i en kväkarförsamling i Berlin 1924-1925.

Kunskap beskrivs ofta som avgörande för samhälle och medborgare, gärna under etiketten "Kunskapssamhället". Men hur kan vi skriva den vetenskapliga kunskapens kulturhistoria? Med hjälp av fem fallstudier från det tidiga 1900-talet diskuterar Staffan Bergwik kunskapens sammanhang och spelplatser. Studierna behandlar den arge oceanografsonen Hans Pettersson och den mäktige Svante Arrhenius, men också kvinnor som är doldisar i kunskapshistorien: Sveriges första kvinnliga docent i experimentell fysik Eva von Bahr, kemisten Naima Sahlbom och geologhustrun Ebba Hult De Geer. Hur hänger vetenskap och identitet ihop? Vad har kunskap med makt och individuella livsval att göra? Vilken är relationen mellan vetenskap och det omgivande samhället? Och framförallt: vad innebär det att betrakta kunskap som något historiskt? "Kunskapens osynliga scener" frilägger överraskande och glömda rötter till dagens vetenskap, till skillnad från gängse skildringar av naturvetenskapernas ständiga segertåg. Staffan Bergwik är idéhistoriker vid Stockholms universitet.

<i>Vi lever i ett spänningsfält: å ena sidan det rationella - bevisbara - förnuftiga, å andra sidan det irrationella - obevisbara - intuitiva.<br/>Spänningsfältet är verkligheten - ingendera av polerna kan upphävas, bortresoneras eller förnekas.<br/>Man har försökt. Var och en av oss har försökt. Hela vår kultur har försökt.<br/>Ingen har därav mått bättre eller blivit bättre. Men vidskepligare har man blivit, vilken av polerna man än givit sig på. Vantron är lika vidskeplig som övertron, och dessutom tråkigare.</i><br/><br/>Så inleder Gunnel Vallquist sin tanke- och reflektionsbok <i>Steg på vägen</i>. Det är en bok som kännetecknas av den andliga iakttagelseförmåga och det speciella seende som Gunnel Vallquist betraktade tron och livet.<br/><br/><i>Hon skrev med en behärskning och språklig precision som inte lämnade plats för intellektuellt lättsinne, än mindre för sentimentalitet. Hon förvaltade arvet från Bibelns vishetslitteratur, ökenfädernas tänkespråk och de medeltida mystikerna. Som Dag Hammarskjöld kunde hon i klara satser antyda sin personliga kamp och Guds oåtkomliga närvaro. Hennes lågmälda röst kommer att höras länge. Steg på vägen är en klassiker för att den berör det som är djupt mänskligt och därför djupt kristet. </i><br/>Jonas Jonson i förordet<br/><br/>GUNNEL VALLQUIST (19 juni 1918-11 januari 2016) var en svensk författare, översättare och kritiker. Hon var ledamot av Svenska Akademien sedan 1982. Hon gjorde också en stor insats genom sin översättning av Marcel Prousts <i>På spaningen efter den tid som flytt</i>.

Ny utgåva av Karl XII:s bibel från 1703 Biblia.